Träffa representanter från Intel, Microsoft, och eAkademin

Isåfall måste jag passa på att tipsa om detta verktyget.Timeline är ett verktyg för att skapa skapa interaktiva tidslinjer.

Med Timeline kan man enkelt plocka ihop en rad händelser i kronologisk ordning och på så sätt illustrera det som en tidslinje. Verktyget går dels att använda direkt på länken nedan men även genom att ladda hem det och installera det på en egen webbserver.

Här är ett exempel på hur verktyget kan användas:
http://learningtools.arts.ubc.ca/timeline2.0/bin/view.php?id=123698745

Här kan du läsa mer om verktyget samt ladda ner det:
http://www.learningtools.arts.ubc.ca/timeline.htm

Vill du på ett enkelt sätt skapa ett gemensamt skriv dokument? Då måste jag presentera dig för MeetingWords.

MeetingWords är ett lätt sätt att skapa gemensamma dokument för dig och dina kollegor eller som ett bra redskap när eleverna ska skriva grupparbeten. Dokumentet uppdateras kontinuerligt vilket gör att du kan se direkt på skärmen när de andra deltagarna skriver. Alla har en egen färg så det är lätt att se vem det är som skriver. I timeslider kan du se när, hur och av vem dokumentet har ändrats. Har du frågor kring arbetet som du inte vill ska finnas med i dokumentet kan du enkelt föra en diskussion i chatten.

Om du tidigare arbetat med att skriva i ett dokument som sedan mejlats runt till dina kollegor kommer MeetingWords vara väldigt tidssparande eftersom det skapas ett levande dokument där alla har möjlighet att lägga till och ändra. Den enda nackdelen som jag kan se är att det kan vara svårt att exportera dokumentet då det inte går att spara som en Word-fil, men du kan spara som en anteckning och sedan klistra över i ett Word-dokument.

Du delar med dig av den unika adress som skapas och du kan bjuda in hur många som helst (kom ihåg att spara adressen även för din egen skull). Ingen registrering krävs så det är bara att sätta igång att skriva.

Överlag ett mycket bra verktyg som är enkelt att använda, tidssparande och gratis!

http://meetingwords.com/

18/1 Styrgruppsmöte eAkademin

20/1 Möte med Yrkeshögskolan angående utfasning av eAkademin

30/1 eAkademin informerar om e-lärandesatsningen på Fullmäktigemöte i Härnösand angående utfasning av projektet.

Se presentation Utfasning_Fullm_13_slides_ok

WebbTV Se utsändning från Fullmäktige med eAkademin

Yahoo Webplayer är en liten tjänst från Yahoo som till en början verkar vara ”ännu en ljudspelare” i mängden. När man börjar titta närmare så visar det sig att den har en hel del intressanta funktioner.

Vad som är än bättre, är att de dessutom lyckats göra det tämligen enkelt att lägga in ljud på webbsidor. Något som hittills varit lite komplicerat att göra på ett snyggt sätt.

Fördelar

• Webplayer gör det enkelt att göra tex digitala språkövningar där eleven även kan höra hur det låter. Detta gör att det med gaska enkla medel (läs ingen flashkunskap eller liknande) går att snabbt göra övningar som blir riktigt bra.
• Det finns en hel del saker man kan ställa in beroende på hur man vill att spelaren uppför sig. Se dokumentation på länk i slutet av artikeln.

Nackdelar

• Enligt google page speed är skriptet perfekt optimerat men tester visade ändå att sidan tar ca 1-1.5s långsammare att ladda med en webbspelare på sidan.
• Eftersom det handlar om att lägga dit ett stycke kod till sidan så kan det hända att system som WordPress, LMS-system mm kräver handpåläggning av en administratör för att det ska fungera.

Hur fungerar det då?
Webplayer är ett javascript som ligger på yahoo’s servrar. Du anropar javascriptet genom att först länka till det. Klistra koden nedanför i slutet av sidan ovanför </body>-taggen.

<script type="text/javascript" src="http://webplayer.yahooapis.com/player.js"></script>

Om allt fungerar som det ska så ska nu länkar som länkar till tex en mp3-fil eller ett youtube-klipp automatiskt förses med en spelaknapp. Till exempel:

<a href="http://mediaplayer.yahoo.com/example3.mp3">Yodel (mp3 link)</a>

Blir: Yodel (mp3 link). Denna länken är en vanlig länk till en mp3-fil och skriptet känner av detta automatiskt.

På samma sätt kan du länka till ett youtube-klipp. För att lägga in youtube-länken Big Bucks Bunny skriver du helt enkelt länken till youtube-klippet:

<a href="http://www.youtube.com/watch?v=7RVceS1usQs"Big Bucks Bunny</a>

Så länge det bara handlar om vanliga HTML-sidor så är detta väldigt enkelt. Lite mer avancerat blir det om man använder sig av dynamiska sidor i tex ett LMS, CMS eller bloggsystem.

Rekommendationer vid lärsystem/CMS, bloggar mm (Överkurs)
Om man använder ett lärsystem eller en blogg så kan det bli lite mer avancerat. Så här löste jag det på WordPress :

$posttags = get_the_tags();
if ($posttags) {
 foreach($posttags as $tag) {
 if ($tag->name == "webplayer") {
 ?> <script type="text/javascript" src="http://webplayer.yahooapis.com/player.js"></script> <?
 }
 }
}
?>

Då skriptet gör att det tar någon extra sekund eller så att ladda sidan, så rekommenderar vi inte att man har med det på samtliga sidor. Detta händer om du lägger in det som det är i en template eller annat som laddas varje gång. Istället gör vi en liten abrovink för att komma runt detta.

Idén är att märka upp de sidor som ska använda skriptet med något. I WordPress har man tex möjligheten att märka sidor och inlägg med taggar. Så det fick bli en bra utgångspunkt. Jag lade in koden i en template som heter ”footer.php” i WordPress. Denna passade utmärkt då den laddas varje gång en sida laddas. Dessutom hamnar innehållet i ”footer.php” dessutom längst ner på sidan vilket passar utmärkt. Fördelen med detta är att om webplayer-skriptet skulle ta ovanligt lång tid att köra så har resten av sidan redan laddats.

På detta sättet laddas bara javascriptet in om inlägget eller sidan i wordpress är taggat med ”webplayer”. I skrivandets stund har vi inte riktigt kommit på hur man kan göra detta i Moodle på ett smidigt sätt. Vi återkommer om det.

Läs mer om Webplayer här:
http://webplayer.yahoo.com/

Dokumentationen hittar du här:
http://webplayer.yahoo.com/docs/

Jag hittade ett bra exempel där webplayer används i pedagogiskt syfte. Kika närmare här: http://www.ielanguages.com/swedish1.html

Och ja, det finns en del forskning i ämnet men ändå inte så utbrett som det borde vara. Om man bara ska samla in empirisk data och genomför en sökning på google scholar så får man 109 000 träffar när man söker efter ”Defining Game Mechanics”. 227 000 träffar när man söker på ”e-learning” men enbart 2970 träffar när man söker efter ”game mechanics in e-learning”.

Det finns alltså redan en liten del forskning i ämnet men sett till det stora hela är det bara två procent mot vad det skulle kunna vara. Frågan är då snarare behöver man verkligen forska i ämnet eller skulle det vara möjligt att direkt applicera den forskning som redan finns inom e-lärande?

Om man ser till det stora hela är det inte så stor skillnad mellan spel och lärresurser. Den största skillnaden är att ett spel är till för att underhålla och lärresurser är till för att utbilda. Men båda är till för att tillhandahålla en problematisk utmaning för användaren.

”Game play includes the problems and challenges a player must face to try to win the game. Crawford (1982) defines game play as pace and cognitive effort. Bruce Shelley (2001) agrees in Gamasutra by equating fun with interesting decisions having to be made in a required amount of time.”

Men om man ser till förlängningen finns det en väsentlig skillnad mellan spel och digitala lärresurser.

”Game play should be balanced so that there is no definite way to win (Crawford, 1982; Malone, 1982)”

Ett spel ska inte gå att vinna på ett enda sätt. Det ska finnas flera möjligheter att vinna spelet och spelet ska vara byggt för att uppmuntra användare till att vinna. De flesta digitala lärresurser som finns i dagsläget presenterar bara en lösning för användaren och försöker inte heller uppmuntra användaren att repetera för att förbättra sitt resultat. Det bästa exemplet på detta översatt i lärande som jag har sett är Bonniers trafikskola. Där man uppmuntras till att repetera uppgifterna om och om igen för att få vissa belöningar. Lärandet fokuserar lika mycket på utmaningen av uppgiften än informationen som man tar del av. Det bli ett repeterande system av information som blir ett väldigt effektivt djupinlärande.

Jag tror att en väldigt stor del av spelforskningen skulle gå att direkt implementera i e-lärande. Men för att hitta alla punkter så skulle man behöva gå mer på djupet och främst fokusera på vilka delar av spelforskningen är det som redan är tillämpningsbar i skapandet av digitala lärresurser och vad är det som behöver anpassas?

Tills dess så rekommenderar jag er att läsa mobilspelstillverkaren 36peas blogginlägg om sju enkla bevisade spelmekaniker. Som jag vill påstå är direkt applicerbara i skapandet av digitala lärresurser:

http://www.36peas.com/blog/2010/11/3/7-simple-but-proven-game-mechanics-to-prepare-you-for-the-36.html

Skulle du dessutom vilja läsa ännu mer så är är några tips:

Heuristics and usability guidelines for the creation and evaluation of fun in videogames
Melissa A. Federoff:
citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.89.8294&rep=rep1&type=pdf

Gamification: Using Game Mechanics to Enhance eLearning

http://elearnmag.acm.org/archive.cfm?aid=2031772

Game Mechanic based E-Learning – A case study
Magne Matre Gåsland

http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=0CFsQFjAD&url=http%3A%2F%2Fdaim.idi.ntnu.no%2Fmasteroppgave%3Fid%3D6099&ei=P1ToTqDvLsjd4QTjzcyUCQ&usg=AFQjCNGL5QYei03U1n_QH97j1LEXYUcsnA

God Jul önskar eakademin: cc-by: Kent Nordlinder

Nyligen släppte Centre for Learning and Performance Technologies (C4LPT) sin lista över de 100 mest populära verktygen för e-lärande. Listan byggdes ihop genom att 531 ”proffs” på e-lärande fick tycka till om vilka deras tio bästa verktyg var. En intressant reflektion jag gör är att många av de verktyg vi kikat på finns med på listan. Bland annat WordPress, Dropbox, Prezi, Moodle och Evernote.

Edmodo trendar mest 2011.

En annan intressant sak med listan är att det går att se trender i den. De lite kryptiska siffrorna till höger i listan är vilken placering verktyget hade 2010, 2009, 2008 samt 2007. Man kan tex se att WordPress har stärkt sin position som e-lärande verktyg. Dropbox och Prezi har även de tagit stora kliv uppåt på listan sedan förra året. Även Moodle har blivit mer populärt.

Jag tog mig friheten att utifrån denna topp-30-lista, sortera verktygen efter hur mycket mark de vunnit respektive förlorat. Detta för att försöka se om det fanns några intressanta trender och mönster.

Detta är naturligtvis rent statistiskt sett kanske inte helt rättvist med tanke på att nya verktyg klättrar snabbare än verktyg som redan befinner sig högt på listan. Men kanske kan det ge en del fingervisningar om hur trenderna går just nu. Med på trendlistorna är inte de nya verktygen som saknar statistik från förra året samt de som har kvar sin position från 2010.

Årets klättrare

1. +24 – Edmodo - edu social networking site | 46 | 88 | – | – F O
2. +15 – (Edu)Glogster – interactive poster tool | 25 | 55= | – | – F O
3. +11 – Gmail - web-based email service | 31 | 21 | 14 | 7= F O
4. +9 – LinkedIn - prof social network | 30 | 38= | 30= | 31= F O
5. +7 – Dropbox - file synching software | 13 | 71= | – | – F/P O/D
6. +6 – Evernote - note-taking tool | 23 | 27 | – | 16= F D
7. +5 – Wikipedia - collaborative encyclopaedia | 16 | 17 | 13 | 26= F O
8. +5 – Prezi - presentation software | 12 | 28 | – | – F O
9. +3 – WordPress - blogging tool | 8 | 6 | 5 | 6=6= F O/D
10. +2 – Skype - instant messaging/VoIP tool | 6 | 11= | 4 | 3= F/P D
11. +2 – Moodle - course management system | 10 | 14= | 9 | 12= F/D
12. +2 – Blogger/Blogspot – blogging tool | 14 | 14= | 10 | 9 F O
13. +2 – PowerPoint - presentation software | 21 | 13 | 8 | 5 P D
14. +2 – diigo - social annotation tool | 15 | 22= | 35= | 72= F O
15. +1 – Animoto - videos from images | 28 | 31= | – | – F O

Denna listan är en topplista på vilka som klättrat mest sedan 2010. Vinnaren bland bubblarna är Edmodo som är ett community för skolvärlden. Edmodo har klättrat 24 placeringar senaste året och har nu nått upp till plats 22 på listan. En lite oväntad klättrare är Linkedin som är ett slags community för karriärs- och affärsvärlden. Där kan man publicera sitt CV och bygga nätverk med kollegor och andra. Med bland klättrarna är även verktygen Evernote, Moodle, Prezi och Dropbox som vi tidigare har kikat närmare på.

Topplista över de som tappat placeringar på listan

1. -20 – Delicious - social bookmarking tool | 4 | 2 | 1 | 2 F O
2. -9 – Google Reader – RSS reader | 7 | 4 | 3 | 7= F O
3. -6 – Voicethread - collaborative slideshows | 19 | 19 | 23 | – F/P O
4. -6 – Wikispaces - wiki tool | 17 | 29 | 19 | 15 F/P O
5. -5 – Audacity - sound editor/recorder | 24 | 9= | 12 | 11 F D
6. -5 – Facebook - social network | 9 | 31= | 24 | 17= F O
7. -4 – Slideshare - presentation sharing site | 5 | 7 | 20 | 31 F O
8. -4 – Google Search – search engine | 11 | 8 | 6 | 3 F O
9. -1 – Jing - screen capture tool | 17 | 20 | 26= | – F D
10. -1 – Camtasia- screencasting tool | 27 | 26 | 26= | 50= P D

Denna lista är sorterad efter hur många förlorade placeringar på den ursprungliga listan sedan förra året. Delicious blev i år uppköpta av Youtube-grundarna YouTube Chad Hurley and Steve Chen. Detta fick många att börja hoppas på en ljus framtid för sajten. Sajten hade under några år börjat att förtvina under Yahoos ägo och nu växte förhoppningarna. Det som dock hände var att stora förändringar infördes, funktioner försvann och en rad tekniska problem uppstod. Detta togs inte bra av användarna. Hurvida detta är enda anledningen till det stora fallet i placering ska låtas vara osagt men det kan nog vara en av dem.

Att Facebook har sjunkit i popularitet i utbildningsvärlden är intressant. Introduktionen av Google+ på marknaden har absolut något med saken att göra. En annan orsak skulle kunna vara att trenden (Se Edmodos ökning i popularitet) verkar gå åt mer specialiserade ”community”-verktyg.

30-i-topp

Här kommer ett utdrag med de 30 ledande verktygen från listan.

1. Twitter - micro-sharing site | 1 | 1 | 11 | 43= F O
2. YouTube - video-sharing tool | 2 | 3 | 18 | 22= F O
3. Google Docs – collaboration suite (incl Google Forms) | 3 | 5 | 7 | 14 F O
4. Skype - instant messaging/VoIP tool | 6 | 11= | 4 | 3= F/P D
5. WordPress - blogging tool | 8 | 6 | 5 | 6=6= F O/D
6. Dropbox - file synching software | 13 | 71= | – | – F/P O/D
7. Prezi - presentation software | 12 | 28 | – | – F O
8. Moodle - course management system | 10 | 14= | 9 | 12= F/D
9. Slideshare - presentation sharing site | 5 | 7 | 20 | 31 F O
10. (Edu)Glogster – interactive poster tool | 25 | 55= | – | – F O
11. Wikipedia - collaborative encyclopaedia | 16 | 17 | 13 | 26= F O
12. Blogger/Blogspot – blogging tool | 14 | 14= | 10 | 9 F O
13. diigo - social annotation tool | 15 | 22= | 35= | 72= F O
14. Facebook - social network | 9 | 31= | 24 | 17= F O
15. Google Search – search engine | 11 | 8 | 6 | 3 F O
16. Google Reader – RSS reader | 7 | 4 | 3 | 7= F O
17. Evernote - note-taking tool | 23 | 27 | – | 16= F D
18. Jing - screen capture tool | 17 | 20 | 26= | – F D
19. PowerPoint - presentation software | 21 | 13 | 8 | 5 P D
20. Gmail - web-based email service | 31 | 21 | 14 | 7= F O
21. LinkedIn - prof social network | 30 | 38= | 30= | 31= F O
22. Edmodo - edu social networking site | 46 | 88 | – | – F O
23. Wikispaces - wiki tool | 17 | 29 | 19 | 15 F/P O
24. Delicious - social bookmarking tool | 4 | 2 | 1 | 2 F O
25. Voicethread - collaborative slideshows | 19 | 19 | 23 | – F/P O
26. Google+ – social network – F O Highest placed new tool
27. Animoto - videos from images | 28 | 31= | – | – F O
28. Camtasia- screencasting tool | 27 | 26 | 26= | 50= P D
29. Audacity - sound editor/recorder | 24 | 9= | 12 | 11 F D
30. TED Talks - inspirational videos F O New

Hela listan hittar du här:

http://c4lpt.co.uk/top-100-tools-for-learning-2011/

Källor:

http://c4lpt.co.uk/top-100-tools-for-learning-2011/

http://gigaom.com/2011/09/28/oh-delicious-where-did-it-all-go-so-wrong/